Debattartikeln är publicerad i Svenska Dagbladet: ”Hets mot Israel försvårar en tvåstatslösning”
FN röstade nyligen igenom en resolution som fördömer Israel. Morgan Johansson och Evin Incir, S, proklamerar att det var ”oacceptabelt” att Sverige lade ner sin röst (SvD 23/9). De försöker nu göra detta till en vänster/högerfråga – i själva verket var resolutionen så ensidig att socialdemokratiska länder som Storbritannien, Australien, Tyskland, Schweiz och Danmark också lade ner sina röster. I USA (där Demokraterna styr) röstade man helt emot den.
Alla dessa länder är för en tvåstatslösning. Valet att lägga ner rösten i FN indikerar således inget motstånd mot den – det handlar snarare om att säkerställa båda sidors rätt till fred. Den israeliska sidans rätt till detta glöms ofta bort, så även i resolutionen i fråga.
Detta beror på att resolutionen är författad av Palestina – ihop med bland annat Nordkorea, Sudan, Irak och Jemen. Sett till dessa länders totala brist på demokrati, mänskliga rättigheter och fred så blir det ett oerhört hyckleri när de angriper Israel så hårt. Just nu är miljontals människor på flykt i Sudan, i kriget i Jemen har det dött hundratusentals människor, likaså i Irakkriget och under IS efterföljande terrorstyre.
Sett till dessa länders krig, så är det lika inkorrekt att Johansson och Incir påstår att kriget efter den 7 oktober är ”den värsta humanitära krisen i vår tid”. Den typen av uttalanden har blivit en återkommande talepunkt inom S. Ordföranden för Socialdemokrater för tro och solidaritet, Sara Kukka-Salam, uppgav nyligen: ”För många av oss är det kanske det allra mest brutala våldet mot civila och barn som vi har sett under vår politiska gärning.” Riksdagsledamoten Ola Möller deklarerade i riksdagen att Israels krigföring ”saknar likheter i den moderna historien”. (Modern historia är enligt vedertagen definition det som hänt efter medeltiden. Israel anklagas alltså för värre krigföring än både första och andra världskriget, inklusive Förintelsen.)
Kriget mellan Hamas och Israel är självklart illa nog, men dessa överdrifter och denna hets är motbjudande. Analysen innebär att krig som det judiska Israel är indragna i ska ses som mycket värre än andra krig. Retoriken är parallell med de traditionella attackerna på judar (med bakgrund i anklagelser om Jesus död) – nämligen att judarnas brott är särskilt avskyvärda, där judar får agera som en syndabock och ska ses som en symbol för ondskan här på jorden. Just därför skriker förtroendevalda i SSU att de hatar Israel och att landet ska krossas.
Tvåstatslösningen sammanfattas ofta: ”land mot fred”. Detta är tydligt i många andra FN-resolutioner: Israel slutar ockupera Västbanken, Palestina lovar att inte utöva terrorism. Israels behov av att utlovas fred är påtagligt efter det senaste årets attacker från Hamas, Hizbollah, Huthimilisen och Iran.
Hamas har förklarat att de vill utföra attacker likt 7 oktober om och om igen, tills hela Israel är förstört. Hamas är nu det största partiet i Palestina, och skulle FN-resolutionen förverkligas så skulle Hamas bli styrande även på Västbanken. Hamas är sedan sitt grundande helt emot Israels existens. De har utfört självmordsattentat med syftet att sabotera tidigare fredsförhandlingar, allt för att undkomma ett erkännande av Israel. Resolutionen underlättar alltså för Hamas, tar inte hänsyn till Israels trygghetsbehov (tvärtom sägs att Israel inte har rätt att försvara sig) – och försvårar möjligheterna till en tvåstatslösning.
Arbetarrörelsen i Sverige har länge förespråkat den tvåstatslösning som togs fram under Osloprocessen. Den har levt vidare i Genèveinitiativet och dess nätverk Two State Coalition (Palmecentret bjöd in dem till Sverige så sent som i april). Dessa förhandlingar har mynnat ut i detaljerade planer för hur tvåstatslösningen ska se ut i praktiken. Den nya FN-resolutionen tar inte hänsyn till dessa förhandlingar, och lyfter i stort sett bara upp den palestinska sidans krav.
Det måste till en motpol mot all hets mot Israel. Vi som är solidariska med det judiska folket måste också visa vår solidaritet med den judiska staten.